Topologin som används i detta scenario innehåller tre routrar (R1, R2, och R3) som är anslutna i OSPF-stam-area (Backbone, Area 0). Varje router har sina interface-adresser förkonfigurerade, men för närvarande finns ingen routing (varken statisk eller dynamisk) implementerad. En fjärde router, ISP, används som gateway till Internet för hela routing-domänen.

Observera: Loopback-interface används i denna topologi för att simulera en WAN-länk till Internet och ett LAN anslutet till varje router. Detta tillvägagångssätt gör topologin enkel att duplicera på hårdvara med begränsade interface (t.ex. endast två Gigabit Ethernet-portar).

Routers konfigurationsläge för OSPF

OSPF aktiveras genom att använda kommandot:

Router(config)# router ospf <process-id>

process-id är ett nummer mellan 1 och 65,535 som används för att identifiera OSPF-processen på en specifik router. Värdet är lokalt signifikant, vilket innebär att det inte behöver matcha mellan olika routrar för att etablera OSPF-grannskap. Det rekommenderas att använda samma process-id på alla OSPF-routrar i nätverket för att underlätta hantering och felsökning.

Efter att kommandot router ospf <process-id> har angetts går routern in i routerkonfigurationsläge, vilket indikeras av prompten:

R1(config-router)#

I detta läge kan du konfigurera OSPF-specifika inställningar, som nätverk, area och timers. För att se alla tillgängliga kommandon i OSPF-routerkonfigurationsläge, använd ett frågetecken (?) efter att ha gått in i läget:

R1(config-router)# ?

Detta visar en lista över relevanta kommandon för OSPF-konfiguration.

Exempel:

R1(config)# router ospf 1
R1(config-router)# router-id 10.10.1.1
R1(config-router)#network 10.10.1.0 0.0.0.255 area 0
R1(config-router)#network 10.1.1.4 0.0.0.3 area 0
R1(config-router)#network 10.1.1.12 0.0.0.3 area 0
R1(config-router)#exit