I takt med att allt fler enheter kopplas upp mot internet har vi ställts inför ett stort problem: det finns inte tillräckligt många offentliga IPv4-adresser för att varje enhet ska kunna få en unik. För att lösa detta används en teknik som kallas Network Address Translation (NAT).

NAT översätter privata IP-adresser till offentliga (globala) IP-adresser som är godkända för internettrafik. På så sätt kan flera interna enheter dela på ett fåtal publika adresser och ändå nå internet. Det här är något du dagligen använder utan att tänka på det – till exempel när du surfar från din dator hemma och alla enheter i hushållet använder samma publika adress, trots att din dator och alla andra liknande nätverksenheter har olika privata IP-adresser.

Men NAT är mer än bara ett sätt att spara på IPv4-adresser. Det kan också hjälpa till med att strukturera och skydda nätverk, och det finns flera olika varianter som används i olika situationer.

Vad kommer vi att gå igenom?

• Förklara vad NAT är och varför det används, med fokus på IPv4.
• Gå igenom skillnaden mellan privata och offentliga IP-adresser.
• NAT-begrepp som:
  • Inside local och inside global adresser
  • Outside local och outside global adresser
• Typer av NAT:
  • Static NAT – fast en-till-en översättning
  • Dynamic NAT – översättning med hjälp av en pool av publika adresser
  • PAT (Port Address Translation) – även kallad NAT overload, där många interna adresser delar på en enda publik adress
• Analysera hur NAT fungerar i olika riktningar: från insidan till utsidan och vice versa.
• Lära oss att konfigurera och verifiera NAT på Cisco-routrar.
• Diskutera fördelar och nackdelar med NAT.
• Kort introducera NAT i IPv6-miljöer och varför det används annorlunda där.